Miljön

Miljön i boken är ganska skiftande men har en sorts gemensam känsla som författaren ger när han beskriver föremål och omgivning.  Boken utspelar i väldigt udda och annorlunda platser. Ute i rymden på olika planeter och rymdskepp, eller i holografiska program som används för olika medier.

Platsen som man kan relatera till mest i boken är Jorden. Den beskrivs precis som den ska vara, det finns inget speciellt med Jorden. Det utspelar sig inte i framtiden utan ska vara ungefär som världen är idag i England.

Ett exempel på Douglas Adams beskrivningar är att Vogonernas skepp beskrivs i boken som omöjligt stora, gula saker. Han kan beskriva saker väldigt detaljerat men samtidigt så märker jag att han tycker om att beskriva saker så att man omöjligt har någon aning om hur det skulle se ut. T.ex. när gänget är på en planet av guld så beskrivs det såhär:

”Den var mycket gul och mycket blank och när han andades på den så dunstade imman från hans andedräkt av från den, på just det märkliga och speciella sätt som imma alltid brukar dunsta från massivt guld.”

Du skulle ju aldrig veta hur imma dunstar av från massivt guld, men det funkar ändå på ett väldigt bra sätt att beskriva planeten och det passar perfekt med stilen på boken. Det är också som det mesta annat med boken, på något sett humoristisk. Adams lämnar väldigt mycket till fantasin på de rätta ställen och har den perfekta berättarstilen för boken.

En annan intressant sak som har med berättande att göra är osannolikhetsdriften som är en sorts motor som driver rymdskeppet ”hjärtat av guld” som besättningen åker i. Hur den funkar ska jag inte gå in på. Det är alldeles för avancerat och logiskt/ologiskt för att varken jag eller du skulle förstå det. Men det den gör är att man åker igenom alla hål som finns i rymden samtidigt (det är någon sorts superljushastiget… tror jag…) och hamnar precis överallt tills man är där man vill vara. Detta gör på något sätt så att allt ändras och ingenting är normalt. T.ex att rymdskeppet ändrar form och möbleras om samtidigt som alla personer förvandlas till garn. Bara Adams skulle kunna komma på och beskriva något sån på ett någorlunda vettigt sätt.